Jag letade och letade…

Men inte hittade jag jeanstrikån inte, vet i sjuttan var jag lagt det. Antagligen ligger den på ett ställe jag skulle ha lätt att komma ihåg. 🙂

Däremot hittade jag ett annat tyg som jag nog ska hitta på något med, fast vad vet jag inte än.

Sen har jag ju lovat att visa hur jag gjort med den falska ”smocken” på den randiga tunikan. Det var så lätt så, eftersom det var ett randigt tyg kunde jag ju utgå från ränderna. Jag vek tyget med ca 1cm mellanrum och sen näste jag i varannan svart, med början på första svarta randen eller andra beroende på om det var jämt eller udda veck. Alltså i första vecket började jag nästa i första svarta randen och i andra vecket började jag i andra svarta randen.

 

Majutmaning

Jag hittade en sida med en kul utmaning som jag hoppas jag kan få delta i trots att det bara är ett par veckor kvar i maj. Den handlar om att man enbart får använda sig av saker man redan har hemma, inga nyinköp förutom sytråd är tillåtna.

 

..och jag vet precis vad jag ska göra först. Det får bli den redan tillklippta jeanstunikan och så har jag en idé om att sy äkta smock på fickor till den. Det gör ju att jag slår två flugor i en smäll. Dels gör jag något av det jag redan har, dels får jag lite bilder till  tips&trix sidan om hur man syr smock som Malin efterfrågade.

Nästan klar…

Jajemensan, idag har jag fått lite gjort på tunikan. Den är helt klar egentligen, men så fick jag för mig att jag skulle sy likadan ”smock” på nederdelen av ärmen som på livet… så det sysselsätter jag mig med just nu.

Detaljbild på uringningen samt hur "smocken" blir när den blir lite utspänd.

Skruvmejseln kom emellan…

Visst är det väl bra att ha något att skylla på när man inte blir klar i tid!!! 😉

Har haft sonen på besök inatt och förmiddagen så då blev det lite uppläggning av byxor och en tur till affären innan jag skulle ta mig an syet igen. Jag hade planerat sååå fint. Jag hade lånat en ljudbok, Coelho´s ”Segraren står ensam”, för att lyssna på när jag sydde och när jag lyssnar på ljudböcker använder jag ju datorn eftersom cd-spelaren är helt totalt fel. Meeen….

Det visade sig att min ”lille” son råkat tippa på en mugg med vatten (inte full alltså) så det tydligen runnit in en bit i datorn. Den gick inte att starta!!! Den skrek om att PCI kortet någonting inte fungerade som det skulle. Nej, nej, nej tänkte jag ”det här är det sista jag behöver just nu”. Efter mycket ve och klagan och funderingar över om jag skulle överleva utan dator så åkte till slut mejseln fram. Jag vände upp och ner på min platte lille vän och så började jag skruva bort locken till hans själ. Jag såg inte till något vatten, men jag tror att vattnet hade hamnat på minneskortet till kameran som varit instucket och på så sätt letat sig in en bit i innandömet. Så med hjälp av hårtorken och några timmars luftning blev den tydligen torr, i alla fall så torr att jag fick igång den. Under tiden satt jag och sydde på överdelen samtidigt som jag lyssnade på p4.

Men projekt randigt då? Jo, nu har jag bestämt att klippa bort det överflödiga tyget jag lagt till för att få en ”draperad” uringning och så får det bli något mer vanligt kring halsen istället. Eftersom jag inte gillade dominansen på tväränderna bestämde jag mig för att sy som smocksöm på överdelen och så långt har jag kommit nu.

…och i alla fall… jag blir nog inte klar med tunikan idag, men kanske imorgon! 🙂

Det får växa fram…

Jag jobbar nästan alltid utifrån principen att det får växa fram, lite som att göra en toile fast i tyget man ska använda till det färdiga plagget. Det är alltså sällan jag har en helt färdig idé när jag startar ett projekt. Så var det ju med även med dagens nystartade. Jag gjorde som Malin sa och plockade fram det randiga trikåtyget i svart, gult och terrakotta/orange. Det var för lite tyg för de ursprungsideer  jag hade att lägga mönstret på diagonalen eller  för att drapera, men jag gjorde mina tappra försök i alla fall.

När så timmarna gick utan att jag fick något gjort bestämde jag mig till slut för att helt enkelt sätta saxen i och leka lite med det som blev.  Helt och hållet på känn var det nu inte iofs, jag hade mitt grundmönster så själva grunddesignen hade jag bestämt mig för när jag klippte till.

Men det andra, själva pimpningen om man så vill, den hade jag inte klart för mig och nu har jag suttit en stund för att testa lite olika varianter på provdockan. Nu tror jag dock att jag har hittat rätt, åtminstone en bit, så nu åker trådrullen och synålen fram för lite handsömnad. Mitt mål är att bli klar med tunikan imorgon, undrar om jag klarar det?